Allt fler företagare upplever att regelbörda och byråkrati bromsar tillväxten. Fyra av tio företag anger i dag att administrationen är ett betydande hinder – en tydlig ökning de senaste åren. För småföretagare, med begränsade resurser, kan konsekvenserna bli särskilt kännbara. Så här minskar du risken att fastna i regelkrångel och kan fokusera mer på att utveckla din verksamhet.
Svenskt Näringslivs rapport Företagens regionala utveckling 2026 visar att andelen företag som upplever regelbörda och byråkrati som ett betydande tillväxthinder ökat med tolv procentenheter sedan 2022. För första gången är regelbördan nu ett av de största hindren för företagens utveckling.
Små företag påverkas särskilt mycket. När organisationen är liten och företagaren själv ansvarar för ekonomi, rapportering och myndighetskontakter tar administrationen snabbt tid från affären.
Rapporten visar att många mindre företag har informella strukturer och begränsade resurser. Det gör dem mer sårbara för förändrade regelverk, ökade rapporteringskrav och långa tillståndsprocesser. I praktiken leder det ofta till att investeringar skjuts upp, nyanställningar dröjer och att företag väljer att inte växa – trots efterfrågan.
Problemet är sällan ovilja att följa regler, utan brist på tid och överblick.
Även om regelverken inte går att påverka, går det att minska deras effekt. Företag som skapar tydligare struktur kring ekonomi och administration får bättre kontroll och kan arbeta mer förebyggande. Med stöd i planering, uppföljning och framförhållning minskar risken för sena åtgärder och onödigt dubbelarbete.
När administrationen hanteras strukturerat blir den inte ett hinder, utan en förutsättning för att våga fatta beslut och ta nästa steg i företagets utveckling.
Läs hela rapporten här: Företagens regionala utveckling 2026
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare se till att dina medarbetare tar ut de semesterdagar som inte får sparas. Det följer av semesterlagens huvudregel och är en tvingande regel som syftar till att säkerställa vila och återhämtning.
För många företag innebär semesterårsskiftet att både intjänandeåret och semesteråret avslutas den 31 mars. Medarbetarna tjänar in semester under perioden 1 april–31 mars året därpå. Den intjänade semestern kan därefter tas ut i ledighet.
Före den 31 mars måste du som arbetsgivare säkerställa att de semesterdagar som inte får sparas också tas ut i ledighet. Endast betalda semesterdagar som överstiger 20 dagar får sparas för uttag senare år.
Det innebär att upp till 20 betalda semesterdagar alltid måste tas ut i ledighet. Du kan inte välja att betala ut ersättning i stället. Regeln är tvingande och gäller oavsett verksamhetens behov eller arbetsbelastning.
Du behöver också se till att sparade semesterdagar som är fem år gamla tas ut i ledighet före den 31 mars. Längre sparande kan endast tillåtas genom kollektivavtal på förbundsnivå.
Det finns dock ett undantag från reglerna om uttag och sparande. Om en medarbetare har varit helt frånvarande under intjänandeåret och det därför inte funnits någon faktisk möjlighet att ta ut semesterledighet, kan särskilda regler bli aktuella. Eftersom bedömningen är beroende av omständigheterna i det enskilda fallet bör du vid osäkerhet ta hjälp av din lönekonsult.
Vid semesterårsskiftet ska du beräkna hur många semesterdagar varje medarbetare har rätt att ta ut i betald ledighet under det kommande semesteråret, den 1 april 2026–31 mars 2027.
Det är i huvudsak anställningstiden som avgör hur många semesterdagar som tjänas in. Det spelar ingen roll vilken sysselsättningsgrad medarbetaren haft eller hur arbetstiden varit förlagd. En medarbetare som varit anställd hela året tjänar in 25 semesterdagar, även om denne till exempel bara arbetar vissa dagar i veckan enligt schema.
Vid uttag av semester i ledighet för deltidsanställda kan de behöva räknas om så att den sammanlagda ledigheten inklusive fridagar motsvarar fem veckors ledighet.
Sysselsättningsgraden påverkar däremot storleken på semesterlönen. Har medarbetaren arbetat deltid beräknas även semesterlönen utifrån deltidslönen.
Antalet intjänade betalda semesterdagar räknar du ut genom att dividera antalet anställningsdagar med 365 och multiplicera resultatet med medarbetarens semesterrätt. Uppstår ett brutet tal ska det alltid avrundas uppåt till närmaste heltal.
Exempel 1: Nyanställd under intjänandeåret
Adam anställdes den 1 augusti 2025. Fram till den 31 mars 2026 har han varit anställd i 243 dagar. Det innebär att han från den 1 april 2026 har rätt till 17 betalda semesterdagar (243/365 × 25 = 17).
Resterande åtta dagar upp till hans semesterrätt är obetalda semesterdagar. Dessa behöver han inte ta ut i ledighet om han inte vill.
Exempel 2: Frånvaro som påverkar intjänandet
Alice har varit anställd hela intjänandeåret, men varit föräldraledig i sex månader, totalt 183 dagar, mellan den 1 juni och den 30 november. Av dessa är 120 dagar semesterlönegrundande. De resterande 63 dagarna reducerar intjänandet av betald semester. Antalet betalda semesterdagar för semesteråret 1 april 2026–31 mars 2027 blir därför 21 dagar .
Om en medarbetare inte har tagit ut 20 semesterdagar före semesterårets slut kan dagarna varken sparas eller betalas ut i kontant ersättning utan motsvarande ledighet.
Om tiden är för knapp för att lägga ut ledighet före den 31 mars kan ett praktiskt tillvägagångssätt vara att lägga över dagarna till det nya semesteråret och se till att de tas ut före de nya semesterdagarna. Även om detta formellt sett inte är korrekt uppfyller det i vart fall lagens syfte – att semesterdagar ska tas ut i ledighet för vila och rekreation.
AI-förordningen trädde i kraft i augusti 2024 och sätter ramarna för hur artificiell intelligens får användas inom EU. Samtidigt har EU-kommissionen presenterat Digital Omnibus, som ska göra regelverket mer proportionerligt – särskilt för små och medelstora företag. Men oavsett lättnader kvarstår ansvaret alltid hos den som använder AI.
– Förhoppningsvis ger regelverket företag i Sverige och i EU goda förutsättningar för innovation och regelefterlevnad, säger Tilde Skånvik, jurist vid AI Sweden.
AI Sweden är ett icke-vinstdrivande nätverk med cirka 170 partners från privata och offentliga organisationer samt akademin. Målet är att accelerera användningen av AI för att stärka samhället och Sveriges konkurrenskraft.
Tilde Skånvik är flitigt anlitad för att reda ut juridiken kring AI-förordningen och vad den innebär i praktiken.
– Som alltid med nya lagar tar det några år innan rättstillämpningen sätter sig och vi får praxis och klarhet i den praktiska tillämpningen. Vi inväntar också EU-kommissionens riktlinjer och standarder som ska ge stöd för tillämpningen, säger hon och fortsätter:
– Ansvaret för hur innehåll och information som genererats av AI används ligger alltid hos den som använder AI-tjänsten, oavsett syftet med användningen och vilket företag man jobbar för. Det ändras inte genom Digital Omnibus.
När GDPR trädde i kraft 2018 påverkades i princip alla företag på samma sätt. Nya dokumentationskrav och omfattande bedömningar blev snabbt en realitet. Med lärdom av detta vill EU-kommissionen nu göra införandet av AI-förordningen smidigare och mer proportionerligt.
– De stora företagen har redan processer och resurser för att löpande införa nya rutiner, likt de som AI-förordningen kräver. Mindre företag, som saknar tillgång till jurister och IT-specialister, skulle i många fall behöva använda konsulter för att klara det arbetet.
Tilde Skånvik bedömer att de föreslagna lättnaderna inom Digital Omnibus kan ge bättre förutsättningar för även små och medelstora företag att följa regelverket – och samtidigt bidra till att skapa AI-lösningar som användarna har förtroende för.
AI-förordningen ställer olika krav beroende på vilken roll ett företag har, till exempel som användare, leverantör eller distributör. Dessutom delas AI-system in i fyra risknivåer, med varierande krav på dokumentation och konsekvensanalyser:
Ett grundkrav i AI-förordningen är att den som använder en AI-tjänst ska ha tillräcklig kunskap – så kallad AI literacy – och veta hur resultat ska kvalitetsgranskas och faktasäkras. Det handlar bland annat om att kunna upptäcka felaktiga slutsatser, hallucinationer och fördomsfulla resultat.
AI ska aldrig användas utan kompetent, mänskligt överinseende.
– Det är ett av AI-förordningens viktigaste budskap, och det ändras inte i Digital Omnibus, avslutar Tilde Skånvik.
Hur skapas lönsamhet och tillväxt i en konkurrensutsatt och konjunkturkänslig bransch som skönhetsvård? För Forma Vita är svaret tydligt. Sedan starten har de haft en trygg redovisningskonsult vid sin sida. Det har gett bolaget det ekonomiska lugn som krävs för att våga utvecklas.
Bakom Forma Vita står makarna Eva och Carl Westerby. Trots att de hade helt andra yrkesbakgrunder – som kommunjurist respektive allmänläkare och chef för en privat vårdklinik – fanns intresset för skönhet och hälsa där långt innan bolaget startades 2010.
Redan tidigt tog Eva och Carl hjälp av redovisningsbyrån Affärsbokföring AB i Älvsjö för löner, bokföring, årsredovisning, deklarationer och rådgivning.
– I takt med att intäkterna ökade blev det allt viktigare att ha en redovisningskonsult som kunde bekräfta att bolaget hade solida finanser och att vi faktiskt kunde leva på verksamheten, berättar Eva Westerby.
Samarbetet mellan redovisningsbyrån och bolaget har växt i takt med verksamheten.
– Forma Vita är ett mycket roligt och intressant bolag att jobba med. Eva och Carl är entreprenörer som löpande anpassar och utvecklar sin verksamhet. Det blev tidigt tydligt att det var bättre att driva bolaget som aktiebolag, så då hjälpte vi till med det, säger Madeleine Bäckman grundare och vd på Affärsbokning AB.
I dag handlar rådgivningen bland annat om rätt nivåer för löneuttag, vinstuttag med hänsyn till 3:12-reglerna, bokslutsdispositioner och avsättning till periodiseringsfonder.
Sara Moléni, Auktoriserad Redovisningskonsult på Affärsbokning AB, har varit en nyckelperson i övergången till digital bokföring. En process hon beskriver som ”mycket smidig”.
– Forma Vita har bra ordning och kontroll i grunden, vilket underlättar. I dag underlättas de dagliga kassaavstämningarna väldigt mycket av den digitala hanteringen. Det gör att vi kan lägga mer tid på analys och affärsutveckling i stället för manuell hantering, berättar hon.
Eva och Carl Westerby sätter värde på att deras redovisningskonsult är auktoriserad.
– Inom vår bransch är utbildning, kontroll av kompetens och auktorisation centralt. Kunderna vill hellre få behandling av en utbildad och auktoriserad person i stället för att gå till en icke auktoriserad. Jag tänker att det är samma sak med redovisning och bokföring, säger Eva Westerby.
En stor fördel med samarbetet, menar Eva och Carl, är tillgängligheten och det personliga mötet. Det finns alltid någon redovisningskonsult som är tillgänglig och har koll på Forma Vitas affärer.
– Tack vare digitaliseringen behöver vi inte längre åka med papper till byrån, men vi gör det ändå. Vi uppskattar verkligen den personliga kontakten. Och att de alltid har koll. Jag har ett väldigt kontrollbehov själv och skulle inte vilja kommunicera våra affärer med en okänd person, eller en AI, säger Eva Westerby.
I skymundan av ändringarna av 3:12-regler har riksdagen även beslutat om en skattereduktion för juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning. Reglerna gäller för gåvor som ges från och med den 1 januari 2026. I den här artikeln går vi igenom vilka förutsättningar som ska vara uppfyllda för att företaget ska få skattereduktion och för att delägaren ska undvika beskattning.
Nu har alltså juridiska personer möjlighet att ge gåvor till vissa ändamål och få skattereduktion. Möjligheten till skattereduktion gäller bland annat aktiebolag och ekonomiska föreningar. Lagstiftaren har däremot valt att handelsbolag inte ska ha någon möjlighet till skattereduktion.
Gåvor är fortfarande inte avdragsgilla vid inkomstbeskattningen. De ska alltså fortfarande bokföras som ej avdragsgilla kostnader. Gåvor som ger skattereduktion ska inte tas upp som ett näringsbidrag utan bara reducera årets skattekostnad.
För att ge skattereduktion måste vissa förutsättningar vara uppfyllda. Det finns krav på både hur stor gåvan ska vara vid varje tillfälle och till vem gåvan ges. Gåvan måste vid varje gåvotillfälle uppgå till minst 2 000 kronor och det är bara penninggåvor som omfattas av rätten till skattereduktion.
För många företaget hade det varit en bra om gåvor av till exempel varor från verksamheten hade omfattats av rätten till skattereduktion. Men den möjligheten ger inte lagstiftningen, utan idag är det bara penninggåvor som omfattas.
Gåvan måste också ges till vissa på förhand godkända gåvomottagare. Det är den lista över godkända gåvomottagare som Skatteverket publicerar och som även gäller när fysiska personer ger gåvor som ger rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvorna ska främja social hjälpverksamhet eller vetenskaplig forskning. Social hjälpverksamhet kan till exempel vara stöd till de som är ekonomiskt behövande eller hemlösa.
Gåvomottagarna ska lämna kontrolluppgifter för de gåvor som uppfyller kraven.
Underlaget för skattereduktionen är värdet av gåvan som lämnas under kalenderåret.
Underlaget för skattereduktionen är värdet på gåvan och detta får max uppgå till 800 000 kronor. Skattereduktionen uppgår till motsvarande bolagsskatten på gåvans värde. Maximalt kan alltså skattereduktionen uppgå till 164 800 kronor för företaget (bolagsskatten 20, 6 procent av maximalt underlag på 800 000 kronor).
Om företaget inte kan utnyttja skattereduktionen finns det ingen möjlighet att utnyttja den ett senare beskattningsår. Det gäller därför att kontrollera att företaget har skatt att betala som kan reduceras av skattereduktionen. Skattereduktionen för gåvor kan bara avräknas mot statlig inkomstskatt. Inga andra skatter. Detta är en begränsning i förhållande till skattereduktion för investeringar i inventarier som fanns under pandemin.
Skattereduktion för gåvor tillgodoräknas den juridiska personen per kalenderår även om företaget har brutet räkenskapsår. Skattereduktionen ska därefter begäras i inkomstdeklarationen som lämnas in senast efter utgången av det kalenderår då gåvan lämnats.
En särskild fråga som belystes i lagstiftningsarbetet var att delägaren inte ska beskattas för företagets gåvor. Om delägaren skulle beskattas riskerar det att motverka företagens vilja att ge gåvor. Detta är en särskilt viktig fråga för ägarledda företag.
Beskattningen av delägaren knyts därför till den juridiska personens rätt till skattereduktion. Det innebär att gåvor som ger den juridiska personen rätt till skattereduktion inte ska beskattas hos delägaren. Om gåvan däremot inte uppfyller förutsättningarna för skattereduktion för den juridiska personen ska den beskattas hos delägaren. Det är därför viktigt att kontrollera att gåvorna som ges är 2 000 kronor eller mer vid varje gåvotillfälle och att det är till en godkänd gåvomottagare. Om den gåvorna under året överstiger 800 000 kronor har den juridiska personen inte heller rätt till skattereduktion. Delägaren blir å beskattad för den del av gåvorna som överstiger 800 000 kronor.
Lön kan vara en känslig fråga, särskilt när det handlar om den egna lönen. Med det nya lönetransparensdirektivet ökar förväntningarna på att kunna jämföra sin lön med andras – men blir det verkligen så?
Lönetransparensdirektivet utgår från EU:s grundläggande princip om att kvinnor och män ska ha lika lön för lika arbete. Principen fastställdes redan 1957 i de europeiska fördragen och återfinns i dag i artikel 157 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Trots detta finns det fortfarande betydande löneskillnader mellan kvinnor och män i hela EU.
Bristande insyn gör det svårt att upptäcka, bevisa och åtgärda osakliga löneskillnader. I Sverige uppgick lönegapet mellan kvinnor och män till 11,2 procent år 2023, medan motsvarande siffra i EU var cirka 13 procent. Lönegapet mäts som skillnaden mellan genomsnittlig bruttotimlön för kvinnor och män, uttryckt som en andel av männens bruttolön.
EU:s lönetransparensdirektiv införs för att minska lönegapet. Direktivet bygger i stor utsträckning på statistik. För att kunna identifiera och åtgärda osakliga löneskillnader krävs jämförbara och tillförlitliga mått på lön, uppdelade efter kön och kopplade till lika eller likvärdigt arbete.
När lönekartläggning genomförs strategiskt och återkommande skapas just de datapunkter som direktivet efterfrågar: tydligt definierade lönebegrepp, dokumenterade roller och kravnivåer samt könsuppdelade utfall som kan följas över tid. Lönetransparensdirektivet (LTD) innehåller både krav på rapportering, utökade informationsrättigheter.
Vad som ska rapporteras framgår av direktivet, men de exakta begreppen är ännu inte fastställda i svensk rätt. Lagstiftningsprocessen pågår, och i väntan på Lagrådets yttrande och kommande proposition saknas fortfarande nationella definitioner.
Ett exempel är artikel 9 a i direktivet, där lön definieras som den ordinarie grund- eller minimilönen samt all annan ersättning – kontant eller in natura – som arbetstagaren får, direkt eller indirekt, med anledning av sin anställning. Denna definition är i dagsläget inte tillräckligt preciserad i förhållande till svenska lönebegrepp. Rörliga ersättningar är ett område som särskilt behöver förtydligas.
Den första rapporteringen ska ske i juni 2027 men avser löner för 2026. För arbetsgivare med minst 100 anställda innebär direktivet bland annat att uppgifter om löneskillnader mellan kvinnor och män ska rapporteras till ett övervakningsorgan, som i Sverige föreslås bli Diskrimineringsombudsmannen (DO).
Om en arbetsgivare identifierar löneskillnader på minst fem procent mellan kvinnor och män som utför lika eller likvärdigt arbete ska detta åtgärdas. Om skillnaden varken kan motiveras sakligt eller rättas till inom sex månader ska lönekartläggningen rapporteras in. Arbetsgivare med 250 eller fler anställda ska lämna lönerapport årligen, medan arbetsgivare med 100–249 anställda ska rapportera vart tredje år.
Informationsrättigheterna innebär ökad insyn i lönenivåer. Samtliga anställda ska kunna ta del av genomsnittliga löner för lika eller likvärdiga befattningar inom organisationen, uppdelade efter på kön. Om endast en kvinna eller en man ingår i jämförelseunderlaget utgör den personens lön genomsnittet för respektive kön.
Den största förändringen gäller rekrytering. Enligt direktivet ska arbetsgivaren redovisa löneintervall eller ingångslön för den aktuella tjänsten, eller för motsvarande roller, senast inför slutförhandling om lön. Det blir också förbjudet att efterfråga en kandidats nuvarande eller tidigare lön.
Arbetsgivare som redan arbetar strukturerat med löneprinciper och lönespann har därför ett tydligt försprång. Samtidigt är det ännu oklart exakt hur vissa lönebegrepp ska rapporteras i praktiken.
En ”LTD-förberedande” lönekartläggning innebär bland annat att:
Detta möjliggör nyckeltal som medianlön per likvärdigt arbete, lönespridning (t.ex. percentiler) och årlig löneutveckling, som kan jämföras både internt och över tid. Samma underlag gör det också enklare att uppfylla direktivets krav på transparens:
Tillsynen vilar i hög grad på kvaliteten i de uppgifter som rapporteras. DO får ansvar för att kontrollera efterlevnaden och kan vid behov besluta om sanktioner. Därför blir datakvalitet, spårbar metodik och tydlig dokumentation avgörande – inte bara önskvärda.
Små grupper måste hanteras med hänsyn till sekretess och risken för identifiering. Förändringar i kodplaner eller arbetsvärderingar behöver dokumenteras för att säkerställa jämförbarhet över tid.
Sverige har redan regler om lönekartläggning, men EU bedömer att tillämpningen varierar, sanktionerna är svaga och individens rätt till information är begränsad. Direktivet innebär därför inte ett helt nytt system, utan skärpta krav – framför allt när det gäller rapportering.
Flera arbetsgivarorganisationer, däribland Svenskt Näringsliv, har begärt att införandet av LTD skjuts upp för att arbetsgivare ska få rimlig tid att anpassa sig. Även DO saknar ännu ett formellt uppdrag, men arbetar redan med förberedelser för att kunna ta emot rapportering – ett föredömligt agerande inför ett omfattande och komplext nytt ansvar.
Nej. Däremot innebär direktivet bättre insyn i löneprinciper, löneintervall och hur lön sätts, en rätt att begära viss löneinformation om jämförbara roller samt rätt att få lönespann i rekryteringssituationen. Exakt hur detta kommer att tillämpas i Sverige vet vi först när den nationella lagstiftningen är på plats.
Vid årsskiftet trädde flera nya lagar och regler i kraft som påverkar både företag och rådgivare. Här sammanfattar vi de viktigaste nyheterna.
3:12-reglerna är de särskilda beskattningsregler som gäller för delägare som innehar kvalificerade andelar i fåmansföretag. De nya reglerna innebär bland annat ett nytt sätt att beräkna gränsbeloppet. Läs mer här.
Juridiska personer som ger gåvor till social hjälpverksamhet och vetenskaplig forskning kan under vissa förutsättningar få skattereduktion för dessa gåvor. Läs mer här.
Från och med årsskiftet har privatpersoner ingen avdragsrätt för ränteutgifter som inte är förenade med säkerhet och som uppfyller vissa särskilda villkor. Läs mer här.
Gränsen för avdrag för resor till och från arbetet höjs till 15 000 kr. SFS2025-1375.pdf
Från årsskiftet gäller nya regler för hur ett företag ska ansöka om växa-stödet. För att få stödet ska arbetsgivaren ansöka om återbetalning av arbetsgivaravgifterna. Det är en särskild ansökan som är separerat från arbetsgivardeklarationen. Läs mer här.
Från årsskiftet har Sink-skatten sänkts till 22,5 procent från 25 procent från och med den 1 januari 2026. Lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta | Svensk författningssamling
Jobbskatteavdraget för de som inte fyllt 66 år förstärks med 17,36 miljarder kronor. Skattesänkningen riktas främst till heltidsarbetande med låga och medelhöga inkomster. En genomsnittslön ger cirka 400 kronor lägre skatt/månad 2026 jämfört med 2025. Skatten sänks även på arbetsinkomster, pension och sjuk- och aktivitetsersättning.
Den tillfälligt utökade skattenedsättningen på jordbruksdiesel förlängs även under 2026. Även beloppsgränsen för kvartalsvis återbetalning ändras, så att en gräns gäller per kvartal i stället för per år. Lag om ändring i lagen (2023:362) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi | Svensk författningssamling
Regler om avstängning av statligt anställda införs i lagen om offentlig anställning. Reglerna innebär att en arbetstagare tillfälligt kan stängas av med omedelbar verkan, i högst två månader åt gången, med bibehållen lön om inte annat följer av kollektivavtal, samt att behöriga organ, inklusive Riksdagens ansvarsnämnd, ges rätt att fatta sådana beslut. Läs mer här.
Från årsskiftet får myndigheter ökade möjligheter att utbyta information med varandra, med stöd i lag. Syftet är att motverka felaktiga utbetalningar och ekonomisk brottslighet, bland annat genom bättre användning av redan rapporterade uppgifter. Myndigheternas utökade informationsutbyte har stöd i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), som innehåller sekretessbrytande bestämmelser, samt i särskilda regler i bland annat socialförsäkringsbalken (2010:110) och inkomstskattelagen (1999:1229).
En ändring i lagen förtydligar att föräldrapenning kan betalas till flera föräldrar samtidigt även i vissa särskilda familjesituationer. Ändringen ger tydligare lagstöd i SFS 2010:110, 10 § samt 13 kap. 20 § andra stycket 1 och 3 men innebär inga nya skyldigheter för arbetsgivare. Socialförsäkringsbalk (2010:110) | Sveriges riksdag
Fler viktigare lagar och förordningar som trädde i kraft vid årsskiftet kan du läsa om här.
Rätt eller fel men vi kallar reglerna för 3:12-reglerna. De gäller delägare i fåmansaktiebolag som äger kvalificerade aktier i företaget – egentligen delägare i aktiebolag som ägs av ett fåtal personer och som även arbetar i företaget. Det är med rätta som både företagare och skatteexperter har kritiserat reglerna. De är både komplexa och svåra att förstå. Nu har förändringar i 3:12-reglerna beslutats. De träder i kraft den 1 januari 2026. Vad innebär de nya reglerna för dig som delägare?
De största förändringarna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Det nya sättet att beräkna gränsbeloppet på är en blandning av de förenklingsregeln och huvudregeln. Men även ändringar i förutsättningarna för de olika komponenterna i gränsbeloppet. Tidsgränser som finns i vissa regler förkortas från 5 år till 4 år. Även vissa regler vid andelsbyte ändras, till exempel utökas rätten till lönebaserat utrymmet vid andelsbyte.
En del av de förslag som lades fram av utredningen från 2024 finns däremot inte med i de beslutade reglerna.
Den största förändringen i de nya reglerna är sättet att beräkna gränsbeloppet på. Enligt de nya reglerna ska gränsbeloppet beräknas på ett sätt i stället för två. Det nya sättet är en blandning av förenklingsregeln och huvudregeln. Precis som tidigare är det den som äger andelarna vid beskattningsårets ingång som får beräkna gränsbeloppet. De nya reglerna tillämpas för första gången beskattningsåret 2026 och utdelningar som sker under 2026.
Gränsbeloppet består av följande fyra komponenter:
Grundbeloppet liknar förenklingsregeln. Grundbeloppet uppgår till 4 inkomstbasbelopp som ska fördelas på andelarna i företaget. Grundbeloppet kan max uppgå till totalt 4 inkomstbasbelopp för en delägare som äger flera företag. För beskattningsåret 2026 är grundbeloppet 322 400 kronor.
Det lönebaserade utrymmet ska även fortsättningsvis beräknas som en del av gränsbeloppet. Däremot slopas både kravet på minsta löneuttag och kapitalandelskravet. Det medför att alla delägare kan få möjlighet att tillgodoräkna sig det lönebaserade utrymmet utan eget särskilt löneuttag. Det är lönerna som är utbetalda i företaget under 2025 som kommer att påverka löneunderlaget för beskattningsåret 2026.
Det lönebaserade utrymmet uppgår fortfarande till 50 procent av de utbetalda lönerna i företaget och dess dotterföretag året före beskattningsåret, men bara till den del det överstiger 8 inkomstbasbelopp får delägaren tillgodoräkna sig löneunderlaget. De 8 inkomstbasbeloppen är ett schabloniserat sätt att undanta delägarnas egna löner. Det lönebaserade utrymmet fördelas med lika belopp på delägarens andelar i företaget. Makar ska räkna det lönebaserade utrymmet gemensamt. Det lönebaserade utrymmet får max 50 gånger delägarens eller närståendes lön.
Vid beräkning av årets gränsbelopp får man även beräkna ett tillägg för ränta motsvarande statslåneräntan ökad med 9 procent. Det är precis som idag men med den skillnaden att räntan bara får beräknas på den del av omkostnadsbeloppet som överstiger 100 000 kronor.
Dagens uppräkning av sparat utdelningsutrymme från tidigare år föreslås tas bort. Det sparade utdelningsutrymmet får däremot tillgodoräknas precis som vanligt men då utan uppräkning.
I 3:12-reglerna finns det en tidsperiod på 5 år i en del regler. Denna förkortas nu till 4 år. Det gäller till exempel när en andel är kvalificerad – om delägaren eller närstående har varit verksam i företaget under beskattningsåret eller något av de 4 tidigare beskattningsåren.
De nya reglerna om tidsperioden gäller från och med inkomstår 2027.
Reglerna träder i kraft den 1 januari 2026. Det innebär att reglerna ska tillämpas första gången för beskattningsåret 2026 och redovisas i deklarationen som ska lämnas 2027. Det är utdelningar som sker under 2026 som omfattas av de nya reglerna.
Ändringen av tidsgränsen till 4 år gäller från och med den 1 januari 2027.
Verkar det krångligt? Ta hjälp av en kvalitetssäkrad redovisningskonsult som kan hjälpa dig reda ut hur reglerna kommer att påverka dig!
Bakom Järvsöbackens snabba tillväxt finns inte bara fler nedfarter och bättre liftar – utan också ett långsiktigt partnerskap med flera lokala aktörer. En viktig nyckelspelare i framgången är redovisningsbyrån Midama Ekonomi. Genom nära samarbete, strategisk rådgivning och löpande stöd i allt från bokföring till verksamhetsutveckling har redovisningskonsulterna på byrån blivit centrala aktörer i en av Hälsinglands största företagssatsningar.
När Peter Augustsson, vd för Järvsöbacken, kom till Järvsö på 90-talet var backen något man besökte över dagen. I dag stannar gästerna över en långhelg eller en vecka. För att möjliggöra det krävs mer än fler nedfarter och bättre liftar. Det krävs en fungerande infrastruktur för både gäster och företagare.
– Vår enskilt största utmaning är att säkerställa och utveckla infrastrukturen för skidåkningen. Vatten och el för snötillverkning, men också vägar, avlopp och dricksvatten för restauranger, hotell och husen på berget, säger Peter Augustsson.
Bakom varje investering finns ett nätverk av partners – kommunen, länsstyrelsen, ingenjörer, byggfirmor, finansiärer och rådgivare.
– Det är många aktörer involverade i de projekten. Redovisningskonsulter är en viktig del i det arbetet, inte minst i planering och uppföljning, konstaterar Peter Augustsson.
Att växa hållbart är också viktigt och detta är något som genomsyrar hela verksamheten.
– Kunderna ser igenom det som bara är yta. Vi vill alla kunna åka skidor och njuta av en bra miljö även i framtiden, säger Peter Augustsson.
Järvsöbackens tillväxt har skett stadigt och huvudsakligen med egna resurser. Bakom kulisserna finns ett tätt samarbete med Midama Ekonomi och deras auktoriserade redovisningskonsulter – med rådgivning, lönehantering och bokföring som nav.
– Vi använder oss av lokala partners för kontinuerlig rådgivning och service. Någon från Midama Ekonomi är på plats här varje vecka. Vi har haft ett gott och tryggt samarbete i många år, säger Peter Augustsson.
Midamas vd, Maja Frost, bekräftar att Järvsöbacken är en kund i ständig utveckling.
– Vi tror på täta samarbeten likt det vi har med Järvsöbacken, där vi och våra kunder får möjlighet att utmanas och utvecklas. Vi brinner för företagare och för att vara en naturlig del i våra kunders vardag.
Med stark ekonomi, cirka 80 miljoner i årlig omsättning och utmärkelsen ”Årets skidanläggning 2024” står Järvsöbacken stadigt. Men för Peter Augustsson handlar det om mer än siffror. Det handlar om att bygga en by där det är attraktivt att både bo, leva och arbeta.
– Vi har valt att lägga ut driften av restauranger, hotell och andra funktioner på lokala entreprenörer. Som gäst kan du ofta möta ägaren i restaurangen. Det skapar delaktighet.
Pandemin blev en prövning för många skidorter, för Järvsö innebar den också nya möjligheter. Sommarens cyklister i bergscykelparken, vandrare och besökare till Vildriket (tidigare Järvzoo) lockade en ny publik. I dag är Järvsö en året-runt-destination.
– Varje år måste vi bli lite bättre. För att gästerna ska bli 100 procent nöjda krävs att alla gör sitt bästa – vi i backen, butikerna i byn, serveringarna, alla som erbjuder aktiviteter. I dag känner man stolthet och samhörighet i det vi gör tillsammans för Järvsö. Det gör skillnad i allas vår leverans.
I somras beslutade Bokföringsnämnden om en hel rad ändringar i K2-regelverket. Ändringarna innebär bland annat att vissa företag inte längre kommer att ha möjlighet att tillämpa K2 i årsredovisningen per den 31 december 2026. Även om det kan kännas långt borta, och det först ska upprättas en årsredovisning för 2025, är det klokt att redan nu fundera på om ditt företag kommer att behöva byta regelverk nästa år. Bytet av regelverk kan i många fall påverka den löpande bokföringen redan den 1 januari 2026.
K2 är ett förenklingsregelverk som är skrivet för företag med enklare förhållanden. Det finns därför inte regler för mer komplicerade transaktioner i K2. Ändå har företag som har haft en ganska komplicerad verksamhet ibland valt förenklingsregelverket.
De nya reglerna i K2 anger vilka företag som inte anses ha enklare förhållanden och som därmed inte kommer få tillämpa regelverket. Till exempel ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det ska också alla företag som har, eller under räkenskapsåret har haft, en filial i utlandet, kryptotillgångar, förvärvat varor och tjänster mot aktierelaterade ersättningar eller emitterat skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument. Ett företag som träffas av någon av dessa regler får inte tillämpa K2. Det gäller oavsett hur litet företaget är, här finns inte några lättnadsregler.
Det finns ytterligare företag som inte får tillämpa K2. För de företagen finns det däremot en lättnadsregel. Gränsvärdena för lättnadsregeln är desamma som för revisionsplikt för aktiebolag. Ligger företaget under den gränsen får det tillämpa K2. De företag som inte omfattas av lättnadsregeln och som har en eller flera byggnader som genererar minst 75 procent av företagets nettoomsättning eller en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig får inte tillämpa K2.
Vad innebär de nya reglerna för företag som har fastigheter? Som beskrivits ovan ska alla bostadsrättsföreningar tillämpa K3. Det gäller oavsett hur stor föreningen är. Samma sak gäller bostadsföreningar.
När det gäller fastighetsföretag som äger en byggnad och som exempelvis hyr ut bostäder eller lokaler blir frågan däremot om det är ett så pass litet företag att det omfattas av lättnadsregeln. Ett litet fastighetsföretag får alltså fortsätta att tillämpa K2.
Regeln är utformad som att det är byggnaden som ska genera intäkter. Om ett företag äger en byggnad som används för tillverkning eller försäljning av varor anses byggnaden inte generera intäkterna. Företaget får då fortsätta att tillämpa K2.
Skälet till att företag med byggnader inte längre ska få tillämpa K2 är att dessa regler anger att en byggnad ska skrivas av som en enhet. Enligt K3 ska däremot en byggnad delas in i komponenter och avskrivning ska göras utifrån de olika delarnas nyttjandeperiod. Det ger en bättre bild i redovisningen av hur tillgången förbrukas.
Det är inte bara tillämpningen av K2 som ändras. I regelverket finns både nya, ändrade och förtydligade regler. Bland annat finns ändringar vad gäller vad som ska redovisas i posten Råvaror och förnödenheter i resultaträkningen, vad som gäller för aktieägartillskott och vad gäller redovisningen i tjänsteföretag.
Börja med att ta kontakt med din redovisningskonsult för att stämma av om ditt företag kan fortsätta att tillämpa K2 eller om ni ska planera för en övergång till K3. Nästa steg är att titta på om ditt företag omfattas av någon av alla andra regeländringar.
